Jag orkar inte med mig själv för tillfället. Så fort några pratar med varandra och tittar på mig, så tror jag att dom snackar skit. Men har det alltid varit så, så har man väl kvar det i huvudet? Det försvinner liksom aldrig, utan den tanken slår en automatiskt.
Jag skulle bara vilja kasta något i väggen hårt som fan.
Men det blir väl bättre snart. Det visar sig, antar jag..